1933-1934 kom de två pirarna till och viken muddrades. Här blev hamn för kvarvarande två- och tremänningar och - framför allt - de nya laxkuttrarna!

Fler bodar flyttades hit från Gamle Hamn strax norr om Sjöviksgården.

För att få till stånd och genomföra hamnbygget bildade Ljugarns fiskareförening 1929 av fiskare på orten av vilka må nämnas: Gunnar "spyttis" Östergren, Frithiof "Frithiof Pelle" Pettersson, Emil Pettersson, Karl Gahnström, Knut Ahlgren, Albert Boberg och Axel Bergqvist. Huvudman för fiskhamnen blev Ljugarns fiskareförening.

Föreningen ansökte 1931 hos Vattendomstolen i Växjö om tillstånd för det nya hamnbygget och den 31 oktober 1932 bifölls denna ansökan. Till domslutet fogas bl a följande passus: "Vattendomstolen prövar vidare skäligt lämna sökanden tillstånd att såsom område för hamnen taga i anspråk – förutom erfordeligt vattenområde vid hamnen – det område å land, vilket finnes närmare utmärkt å en till vattendomstolen ingiven, av distriktslantmätaren Sigurd Campbell år 1931 upprättad karta (aktnummer 9). Det sålunda lämnade förklarandet innebär icke att därmed äganderätten till hamnområdet övergår till sökanden, men innebär däremot att sökanden är berättigad att för framtiden, så länge hamnen bibehålles, förfoga över området för hamnens behov och detta oavsett vem som må vara eller må varda ägare till området eller delar av detsamma". 

Om salteriet är följande att säga: I samband med hamnbygget 1933 upprustade arbetsledaren Segerfors den dåvarande boden och lade bl a nytt plåttak. När hamnen stod färdig överläts boden till föreningen och den kom att användas till uppsamling och invägning av lax och andra fisksorter, som landats på Ljugarn av fiskare från Blekinge och Öland. 

Senare bildades ett andelsfiskelag, anslutet till Gotlands fiskareförbund. Saltbingar byggdes för insaltning av strömming. När salteriverksamheten småningom upphörde, avvecklades fiskelaget och saltbingarna togs bort. Idag innehåller salteriet förvaringsutrymmen, som uthyres till medlemmar. 

1953-54 hölls havsfester för att på så sätt samla in pengar till muddring och slip. Ordförande för föreningen var vid denna tid David Ahlqvist. 

Man hade byggt en dansbana och i bodarna var det försäljning av allehanda ting. 

1979-80 kom nästa fas med ny muddring och byggandet av de tvärgående bryggorna. Även nu arrangerades en hamnfest för att få medel till företaget. 

Handelshamnen ('Nybroen') övertogs från Gotlands kommun 1981. 

Bodraden på Langbjännesidan tillkom år 1983.

Östergrens bod mitt på hamnplanen är numera inrättad som ett litet museum med dokument och föremål med anknytning till Ljugarns fiskehistoria. 

Frithiof Petterssons bod (nr 38) har av makarna Britta och Olle Wallerius skänkts till föreningen med förbehåll att denna sköter underhållet och att inventarierna bibehålls.

Sommaren 2012 muddrades hamnen.

2013 ändrades föreningens namn till Ljugarns Hamnförening.